Om mig

Jag heter Karin Hertzman och är sedan 2020 återförsäljare för CEBEX produkter.
Jag har hållit på med stengodskeramik i mer än 20 år, mestadels drejat men även kavlat, ringlat och skulpterat. Jag har drivit gårdsbutik där jag sålt mitt bruksgods och jag har fått mycket positiv respons från mina kunder.
Jag hoppas att min långa erfarenhet av hantverket i kombination med en lättillgänglig butik med mycket prover både på lera och glasyrer, gör att du vill komma hit och handla av mig. I min butik kan du känna och klämma på sakerna, du vet vad du får. Vi kan också ha en diskussion kring materialval och du kan passa på att ställa alla dina frågor. Har jag inte svaret själv har jag CEBEX bakom mig som med sina 50 år i branschen har svar på det mesta.
Varmt välkommen!

Kontakta mig

Min historia

Lera. Jag älskar lera. Jag blev kär i materialet redan när jag fick testa keramik på bildlektionerna i skolan. Sen hade jag keramik på schemat på highschool i USA, efter det gick jag kurs på Folkuniversitet. När jag sen fick barn blev keramikkursen min första egentid när jag lämnade dottern hemma och fick ägna mig åt lera ett par timmar i veckan. Det var underbart. Jag har alltid upplevt att det är avkopplande, näst intill meditativt att sätta händerna i leran. Den kräver min fulla uppmärksamhet, världen runt omkring försvinner för en stund.

I början av 00-talet var jag ”lärling” hos Bengt Larsson, keramiker i Söderköping. Han lärde mig allt och det är med värme jag tänker tillbaka på åren hos Bengt. Fortfarande hör jag hans ord i huvudet varje gång jag sätter på en hänkel på en kopp eller doppar en assiett i glasyrhinken.

För 10 år sedan flyttade vi hit till Styrstad. Då bestämde jag mig för att starta en liten gårdsbutik här i trädgården och börja sälja min keramik. Jag anade inte då hur populärt mitt bruksgods skulle bli. Hur många Kronogårdskoppar jag skulle dreja, hur mycket beställningar jag skulle få och hur otroligt mycket positiv respons jag skulle få för mitt hantverk! Nu 10 år senare har mitt fokus flyttats från gårdsbutiken till återförsäljarverksamheten, att sälja leror och glasyrer till andra som håller på med keramik. Det är med glädje jag delar med mig av mina erfarenheter. Alla misstag jag gjort, alla rätt och alla fel. Men oavsett fokus är jag säker på en sak, jag kommer alltid älska lera.

Keramikens historia i världen

Keramik (av grekiska: keramos, krukmakarlera)

Konsten att forma och bränna lera för är mycket gammal. Redan för 5-6000 år sedan brändes och glaserades kärl, mest för förvaring av mat och dryck. I Sverige var vi något senare, men ändå har man tillverkat keramik här sedan stenåldern.
Egypterna var, med mycket annat, också först med att glasera leran. Runt den nära 5000-åriga Sakkarapyramidens ingång löper en fris med turkosblått kakel. Ursprungligen användes leran som dagens tidningar d.v.s. för information och budskap. När man hade lärt sig att göra glas kunde man också använda samma massa, färgad med pulveriserad turkos eller kobolt, till glasering av kakelplattor. Eftersom glasyren lade sig olika tjockt över de ojämna plattorna, kom man även på att rista in mönster i leran som blev dekorer.
Den fotdrivna drejskivan är dock en ungdom i sammanhanget, endast ca 2000 år gammal.

Sveriges allra första keramik, Stenåldern ca 4500 - 1800 f.kr.

Ca 4500 år före Kristus (för 6500 år sedan) började våra förfäder här i Sverige tillverka keramik. Vi levde som jägare och samlare på den tiden. Troligen var det inte för att vi behövde keramiken som kokkärl utan sannolikt var det keramikkärlens lämplighet för jäsning och syrning som lockade. I den lågbrända porösa skärven kan jästkulturen överleva till nästa sats. Kanske var det framför allt bättre möjlighet att göra jästa drycker som fick oss att börja tillverka kärl av keramik.
Kärlen byggdes med korv-metoden och var först rejält tjocka (1,5-2 cm skärv), men blev efterhand tunnare när man blev bättre på korvtekniken. Kärlen hade spetsig botten, dvs de var inte gjorda för att stå på en plan yta men kunde stå bra t.ex. nerstoppade i sanden eller stående på 3 stenar över en härd.

Modern Keramik i Sverige

I Sverige har stengodskeramik på senare år blivit alltmer populärt. Förmodligen beror det på att sådana föremål stämmer väl överens med vårt formspråk. Stengodsleran, vilken bränns under mycket hög temperatur, lämpar sig väl för glasering och föremålen blir vattentäta och tål både mikrougn och maskindisk.

Att dreja och forma stengodslera kan se enkelt ut, men kräver lång erfarenhet och mycket tålamod. Hur ofta händer det inte – även en erfaren keramiker – att föremålen man stoppade in i ugnen inte alls ser likadana ut när man öppnar.

Keramik gjord av stengodslera får en särskild karaktär, rustik och ligger tungt i handen. Tyngden kommer från den naturliga sammansättningen av mineraler innehållande en högre andel kvarts, vilket väger mer, än keramik tillverkad av traditionellt lergods.

I regel glaseras stengodskeramik i naturliga toner för att få god fästyta på den kvartsrika leran och föremålen ligger nära tillhands inom det skandinaviska formspråket. Vilket har bidragit till det uppsving i popularitet vi har sett de senaste åren.

Ett fantastiskt konsthantverk

Stengodskeramik är ett fantastiskt konsthantverk med lång bakomliggande tradition och många användningsområden.

Stengodslera bränns under en hög temperatur på mellan 1200-1300 grader. Detta innebär att stengods upphettas vid så hög temperatur att keramiken inte bara blir bränd och torkar, utan istället når en så hög temperaturpunkt att leran smälter och återgår till mjuk massa. När detta sker smälter de naturliga porerna i stengodsleran ihop och föremålet blir vattentätt, även utan ytterligare glasering, denna process kallas att sintra.

När man arbetar med stengodslera finns det flera olika aspekter att ta i beräkning, bl.a. att leran upphettas till en mycket hög temperatur vilket genererar att föremålet krymper med ca. 10–15%. Ibland ytterligare lite mer, ibland mindre.
Detta innebär att det är ett mycket erfarenhetskrävande hantverk att framgångsrikt bränna sina verk utan att de blir snedställda, förvrängda eller skeva i sin slutgiltiga form. Det kräver år av övning och skicklighet.